Så avslöjar du fitnessmyter i sociala medier

Hur vet du om ett råd om träning eller kost i sociala medier håller? Du kan inte kolla varje studie själv, och det behöver du inte heller. Det mesta som är fel avslöjar sig självt om du ställer åtta frågor till påståendet. Det är dem du får här.

Vi har skrivit en hel del artiklar här på sidan som tar livet av myter. BCAA, svältläge, toning, att kvinnor blir för stora av tunga vikter. När jag tittar på dem tillsammans är det samma kännetecken som återkommer. Påståendena är olika, men receptet är detsamma.

Och det är inte bara min känsla. En australisk studie från 2024 gick igenom 676 inlägg om kost från 47 stora konton med över 100 000 följare vardera. 44,7 % av inläggen innehöll fel. Bara 6,1 % bedömdes som bra, och inga som utmärkta. Inlägg om kosttillskott var minst exakta. Och det som sticker ut mest: Inlägg av låg kvalitet fick mer engagemang än de bra, och antalet följare eller en verifierad bock sa ingenting om kvaliteten.

Så antalet likes är ingen kvalitetsstämpel. Här är vad du kan använda i stället. Listan handlar om påståenden, inte om personer.

1. Vem tjänar pengar på påståendet?

Den första frågan är alltid: Säljer den som säger det något? Ett pulver, ett program, en rabattkod, ett upplägg.

Det betyder inte att de ljuger. Jag säljer själv en träningsapp, och du läser min artikel. Men det betyder att du ska titta en extra gång. BCAA är det klassiska exemplet. Det är, som vi skriver i sanningen om BCAA, ett dyrt och överskattat tillskott som främst lever på marknadsföring och på folk som tjänar pengar på att marknadsföra det.

Fråga också om personen har en utbildning inom det han eller hon uttalar sig om. I en liten brittisk studie från 2020 gick forskare igenom nio kända profiler med bloggar om viktnedgång. Bara två av de nio var utbildade för att ge råd om viktnedgång. Den som fick högst poäng för trovärdighet hade en utbildning inom nutrition.

2. Står det "reklam" eller "annons"?

I Sverige ska reklam i sociala medier vara tydlig. Konsumentverket skriver att det ska framgå att ett sponsrat inlägg är reklam och vilket företag som står bakom. En vag formulering som ”i samarbete med” bör få dig att titta närmare på avsändaren.

Och så den som många glömmer: Får en profil en produkt gratis för att nämna den är det också reklam. Det är profilen själv som har ansvaret för att märka det.

I den brittiska studien hade två av de nio profilerna inte berättat att de tjänade pengar på länkar. Så om märkningen saknas är det inget bevis på att inlägget är oberoende. Står det "reklam" vet du åtminstone vad du tittar på.

3. Är det en studie eller många?

"En ny studie visar ..." är en av de mest använda meningarna i sociala medier. Fråga hur många människor som var med, och om det är en enda studie eller en samlad genomgång av många.

Det gör en enorm skillnad. En liten studie kan hitta vad som helst, även av en slump. En samlad analys av många studier väger tyngre, och även den är bara så bra som studierna den bygger på.

Ett bra exempel är bastu efter träning. Det finns studier som har hittat fördelar för återhämtningen, och det finns studier som inte har gjort det. Lägger man ihop dem är svaret att bevisen är blandade och tunna. Plockar man ut en av dem kan man skriva vilken rubrik man vill.

4. Var kommer siffran ifrån?

"Förbränner dubbelt så mycket fett." "Bygger muskler tre gånger snabbare." En siffra låter exakt, och det är hela poängen. Fråga vem som har mätt det, och om det står var det kommer ifrån.

Det gör det sällan. En brasiliansk studie från 2021 gick igenom inlägg om träning och hälsa från populära profiler med över 100 000 följare. Bara 13 inlägg, ungefär 2,7 %, hänvisade till var uppgiften kom ifrån.

Motsatsen är också värd att hålla koll på: ett skrämmande påstående helt utan siffror. "Tunga vikter gör kvinnor stora" är ett exempel. När du frågar "hur stora, och hur snabbt?" försvinner myten. En kvinna bygger i bästa fall ungefär ett halvt kilo muskelmassa i månaden, och det kräver år, tunga vikter och tillräckligt med mat. Mer om det står i blir jag för stor av styrketräning.

5. "Det enda livsmedlet som ..."

"Den enda drycken som smälter magfett." "Den enda kryddan som sätter fart på förbränningen." "Den enda grejen du ska sluta med för att gå ner i vikt."

Kroppen fungerar inte så. Fettförlust kommer av ett kaloriunderskott över tid, och det kan du skapa på många sätt. Det är grunden för allt vi skriver om att gå ner i vikt. Ett enskilt livsmedel kan göra det lite lättare eller lite svårare att hålla underskottet. Det kan inte ersätta det.

Äppelcidervinäger är det typiska exemplet. Det finns studier, men forskningen av hög kvalitet är sparsam, och effekten på vikten är liten. Det är långt ifrån den dryck som "smälter fettet" som du ser i inläggen.

6. "Det här vill de inte att du ska veta"

När någon lockar med en hemlighet, en konspiration eller "det din läkare inte berättar för dig", håll då hårt i plånboken. Det är ett sätt att göra det tråkiga svaret misstänkt.

Svältläge är ett bra exempel. Idén är att du inte går ner i vikt för att du äter för lite, och att kroppen "håller kvar fettet". Det låter som insikt, och det kommer gärna från en vän, en tränare eller en grupp på nätet. Men som vi förklarar i myten om svältläge finns det inget kaloriintag som är så lågt att kroppen slutar gå ner i vikt. Förklaringen är nästan alltid att underskottet inte är så stort som man tror.

Det rätta svaret är sällan en hemlighet. Det är bara inte särskilt spännande.

7. Före och efter-bilder

En bild visar att något har förändrats. Den visar inte vad som förändrade det. Ljus, vinkel, hållning, pump efter träning och vätska i kroppen kan ändra mycket på en bild tagen med några minuters mellanrum. Och tiden mellan de två bilderna står sällan i inlägget.

Fråga: Hur lång tid gick det? Vad gjorde personen i övrigt? Åt de i underskott, tränade de tungt, sov de bra? Det är ofta de tråkiga sakerna som ligger bakom, medan inlägget säljer något annat.

Toning är ett bra exempel. Den kropp som de flesta kallar "tonad" är muskler minus fett. Den kommer inte av lätta vikter och många repetitioner, utan av vanlig styrketräning och ett kaloriunderskott under många månader. Det går vi igenom i tonad kropp.

8. Ord som lovar att rena eller ta bort något

"Renar kroppen." "Tar bort gifter." "Nollställer din ämnesomsättning." Ord som de här är en röd flagga i sig.

Livsmedelsverket beskriver vilka hälsopåståenden om livsmedel och kosttillskott som får användas. Ett påstående måste finnas bland de godkända påståendena och uppfylla villkoren. Var särskilt skeptisk när en produkt lovar att förebygga eller behandla sjukdom.

En snygg etikett eller annons garanterar inte att påståendet är väl underbyggt. Kontrollera det i tillförlitliga källor innan du litar på det.

Detox är det tydligaste exemplet. Levern och njurarna sköter det arbete som detoxprodukterna lovar att göra, och det mesta av vikten som försvinner snabbt på en juicefasta är vatten och tömda kolhydratförråd, inte fett. Det kan du läsa om i detox och utrensning.

Så använder jag listan

Ett inlägg som träffar en punkt behöver inte vara fel. Många bra råd kommer från folk som också säljer något. Men träffar ett inlägg tre eller fyra av punkterna hoppar jag över det.

Och så ställer jag en sista fråga: Ändrar det här något av det som faktiskt fungerar? Det tråkiga fungerar fortfarande: ett program du kan hålla, vikter som går upp över tid, tillräckligt med protein, tillräckligt med sömn och ett underskott om du vill gå ner i vikt. Ett inlägg som lovar att hoppa över något av det är det första jag skulle vara skeptisk mot.

Det bästa motgiftet mot myter är din egen träningslogg. Står det i den att du lyfter mer än för två månader sedan, så fungerar din träning, oavsett vad ditt flöde säger.

Sammanfattning

Fråga vem som tjänar pengar på påståendet, och om inlägget är märkt som reklam eller annons.
En liten studie är inget bevis. Fråga om det är en studie eller många, och var siffran kommer ifrån.
"Det enda livsmedlet", hemligheter och löften om att rena kroppen är röda flaggor.
Före och efter-bilder visar att något förändrades, inte vad som gjorde det.
Följare och bockar säger ingenting om kvalitet. Din träningslogg säger mer än ditt flöde.