Hoppa till innehållet
Kom igång

Överträning: symtom, orsaker och vad du gör åt det

Riktig överträning är ovanlig hos den som styrketränar. För lite återhämtning är vanligt. Se tecknen, checklistan och när en deload är svaret.

Andrea Skrivet av Andrea

Du är trött hela tiden, vikterna känns tyngre än förra månaden och lusten att träna är borta. Är du övertränad? Förmodligen inte. Riktig överträning är ett ovanligt tillstånd som det tar månader att ta sig ur. Det de flesta känner av är för lite återhämtning: för lite sömn, för lite mat eller för många tunga set, och det rättar du till på en till två veckor.

Skillnaden spelar roll, eftersom lösningen är olika. Det ena är en sak för läkaren. Det andra är en sak för din träningslogg, ditt kylskåp och din läggdags.

Här får du skillnaden mellan de två, tecknen du ska hålla koll på, en checklista över de vanligaste orsakerna och när en lätt vecka är svaret.

Vad är överträning?

Träning fungerar genom att du belastar kroppen lite mer än den är van vid och låter den återhämta sig starkare efteråt. Som 1177 skriver: det är när kroppen får tid att återhämta sig mellan passen som musklerna byggs upp. Belastningen är ena halvan. Återhämtningen är den andra. Är belastningen hela tiden större än vad kroppen hinner återhämta sig från, samlas tröttheten på hög.

Forskarna delar upp det i tre steg, och den europeiska och den amerikanska idrottsmedicinska organisationen använder samma uppdelning i sin gemensamma rekommendation:

  • Funktionell överbelastning. En tuff period där prestationen sjunker lite, men kommer tillbaka och ofta blir bättre efter några dagar till ett par veckor med lättare träning. Det är normalt, och många program gör det med flit.
  • Icke-funktionell överbelastning. Tröttheten har gått för långt. Prestationen sjunker i veckor, och det blir ingen vinst efteråt. Det krävs vila för att ta sig ur det.
  • Överträningssyndrom. Prestationen är nere i månader, ibland längre, och vilan hjälper inte som den brukar. Det är det tillståndet som ordet överträning egentligen syftar på.

Den stora skillnaden är alltså inte hur hårt du har tränat, utan hur lång tid det tar att komma tillbaka. Överbelastning är borta på några dagar till ett par veckor. Överträning kan ta månader.

Hur vanligt är överträning när man styrketränar?

Ovanligt, och dåligt undersökt. En systematisk genomgång från 2020 hittade 22 studier som hade försökt framkalla överbelastning eller överträning med styrketräning hos friska människor. I 10 av dem sjönk prestationen inte alls, trots att träningen var upplagd för det. Bara ett fåtal studier följde deltagarna länge nog för att visa om det var ett kort eller långt tillstånd. Forskarnas slutsats: inget blodprov, ingen hormonmätning och inget frågeformulär kan avslöja överträning. Det enda pålitliga tecknet är att prestationen sjunker och stannar nere.

Det betyder inte att det aldrig händer. Men det betyder att en vanlig motionär som tränar tre till fem pass i veckan måste jobba hårt för att komma dit. Överträningssyndrom är främst beskrivet hos elitidrottare i uthållighetsidrott, som tränar många timmar i veckan.

Det som däremot är vanligt är att gå omkring i en mild variant av steg två i flera veckor utan att göra något åt det.

Symtom på överträning: tecknen du ska hålla koll på

Det finns ingen fast lista, och det är en del av problemet. Tecknen liknar både trötthet från ett stressigt liv, en förkylning på gång och en dålig vecka. Men de här återkommer:

  • Prestationen sjunker under flera veckor. Inte ett dåligt pass, utan vikter och repetitioner som glider nedåt i hela programmet. Det är det tecken som betyder mest, eftersom det är det enda forskningen kan bekräfta.
  • Trötthet som inte går över med en vilodag. Du är trött innan du har börjat, och tröttheten sitter kvar på söndagen också.
  • Ömhet och ont i leder och senor. Inte den vanliga träningsvärken i musklerna, utan armbågar, axlar och knän som klagar i flera veckor.
  • Humöret. Lättirriterad, platt, ingen lust. Du skjuter upp träningen och bävar för den.
  • Sömnen blir sämre, trots att du är trött.
  • Du blir lättare sjuk eller har svårt att bli av med en förkylning.

En enkät bland 605 tävlingsidrottare i styrkeinriktade idrotter visar hur det ser ut i praktiken. 71 procent hade varit med om en oförklarad nedgång i prestationen. För de flesta varade den från en vecka till en månad. Det vanligaste klagomålet var trötthet, följt av ömhet och smärta. Och i 92,5 procent av fallen spelade annat än träningen in: jobb, studier, sömn, familj.

Vad är orsaken? Checklistan

Den gemensamma rekommendationen från de två idrottsmedicinska organisationerna säger att man först ska utesluta sjukdom och sedan leta efter för lite energi, för lite kolhydrater och protein och andra saker utanför träningen. Gå igenom listan i den här ordningen. De första punkterna är de mest sannolika.

1. Sömnen. Uppbyggnaden sker när du vilar, och mest av allt när du sover. Sov sju till nio timmar om du kan. En period med sex timmar per natt är den mest förbisedda orsaken till att träningen går åt fel håll.

2. Maten. Äter du för lite har kroppen mindre att återhämta sig med. Håller du på att gå ner i vikt ska du räkna med att hålla dina siffror, inte slå rekord, och ett stort underskott gör det svårare. Få i dig 1,8 till 2,9 gram protein per kilo kroppsvikt om dagen, och räkna ut ditt behov i kaloriräknaren om du är osäker.

3. Resten av livet. Kroppen skiljer inte på stress från skivstången och stress från en deadline, en flytt eller ett litet barn. Det finns en enda kassa. Fråga dig själv vad mer som hände när träningen började kännas tung.

4. Mängden. Räkna dina tunga set per muskelgrupp i veckan. Vår riktlinje för hur många set varje muskelgrupp ska få är 6 till 10 set för de stora muskelgrupperna som nybörjare, 10 till 14 på mellannivå och 14 till 18 som erfaren. Ligger du långt över din nivå har du hittat en trolig orsak. Det klassiska misstaget är att svara på en platå med att träna mer.

5. Hur hårt. I enkäten tränade en större andel av dem med de längsta perioderna till failure. Har du tagit nästan varje set till utmattning i månader, sluta en till tre repetitioner före i de flesta set. Du förlorar nästan ingenting, och tröttheten minskar.

6. Enformighet och inga lätta veckor. Vecka efter vecka med samma tunga program utan paus. Det är den sista pusselbiten, och den löser du med en deload.

Överträning och styrketräning: när är en deload svaret?

Är sömn, mat och stress i ordning, mängden rimlig, och står siffrorna ändå still eller sjunker i hela programmet, då är du förmodligen trött på ett sätt som en vilodag inte löser. Det är dags för en deload: en vecka där du drar ner set eller vikt med ungefär en tredjedel till hälften och inte tar något till failure. Lägg in den var 4:e till 8:e vecka när du tränar hårt.

En deload är svaret när du har varit i steg två en kort tid. Det märker du på att du mår bättre efter en vecka och slår rekord igen inom ett par veckor efteråt. Gör du inte det, ta en lätt vecka till och gå igenom listan igen. Är du fortfarande nere efter två till fyra veckor med lätt träning och ordentlig sömn, då är det dags för vårdcentralen, inte för ett nytt program.

Och att ta helt ledigt? Det går också bra. En vecka utan träning kostar ingen muskelmassa som du kan mäta, och kroppen minns vad den har byggt. Läs mer om hur snabbt man tappar muskler under en paus om det är det som hindrar dig från att vila.

Hur undviker du det?

Det mesta av förebyggandet är tråkigt, och det är poängen:

  • Följ ett program med en plan för progression, så att du ökar vikten när du är redo och inte när du känner för det. Se progressiv överbelastning.
  • Håll mängden inom din nivå. Fler set är inte alltid bättre.
  • Lägg in lätta veckor innan du måste. Och skruva ner under perioder med tentor, nytt jobb eller en nyfödd.
  • Sov och ät. Det låter för enkelt, och det är just därför det blir förbisett.
  • Använd din logg. Minnet kommer ihåg den dåliga tisdagen och glömmer de tre rekorden förra månaden.

Tränar du varje dag och känns en vilodag som ett nederlag, läs hur många dagar i veckan du ska träna. Tre eller fyra träningsdagar i veckan passar de flesta, och fem eller sex är främst för erfarna.

Återhämtning: vad hjälper och vad hjälper inte?

Sömn, mat och pauser från den tunga träningen är det som fungerar. Resten är småsaker vid sidan om. Ett isbad efter träningen kan dämpa ömheten, men direkt efter styrketräning kan det bromsa muskeltillväxten, så det är ingen genväg. Träningsvärk är inte heller ett mått på hur väl du har återhämtat dig eller hur bra du har tränat. Läs mer om träningsvärk efter träning.

Lätta dagar med promenader, cykling eller rörlighetsträning kan få dig att må bättre. Bara de inte blir ännu ett tungt pass.

När träningen tar för stor plats

En del söker på överträning för att träningen har börjat styra vardagen: dåligt samvete över en vilodag, träning trots skador och sjukdom, och ofta en väldigt strikt kost vid sidan om. Det är inte en fråga om set och repetitioner. Känner du igen dig, prata med vårdcentralen.

Så använder du din logg

Det enda säkra tecknet på att något är fel är att prestationen sjunker över tid, och det kan ingen komma ihåg exakt. BodySmart sparar varje set du loggar och ditt rekord i varje övning, och räknar dina set per muskelgrupp varje vecka. Då kan du se om siffrorna verkligen har sjunkit i flera veckor eller om det bara var en dålig dag, och om du har tränat mer än din nivå tål.

Sammanfattning

  • Riktig överträning är ovanlig hos den som styrketränar och tar månader att ta sig ur. För lite återhämtning är vanligt och är borta på en till två veckor.
  • Det säkraste tecknet är att prestationen sjunker under flera veckor. Trötthet, ömma leder, dåligt humör och dålig sömn följer ofta med.
  • Gå igenom listan: sömn, mat, stress, mängd, hur nära failure du tränar och lätta veckor.
  • En deload löser det mesta. Är du fortfarande nere efter två till fyra veckor med lätt träning, kontakta vårdcentralen.

Läs också

Källor

Liknande artiklar