Första gången på gymmet: så kommer du igång på rätt sätt
Första gången på gymmet: gå en lugn tid, ha en plan med fem maskiner, ta lätta vikter och gå hem efter 40 minuter. Här är hela passet steg för steg.
Skrivet av Morten Du har skaffat gymkort, väskan står packad och nu ska du dit för första gången. Det är helt normalt att vara lite nervös.
Det goda är att första gången på gymmet bara har ett mål: att ta dig dit, köra ett kort pass och gå hem med lust att komma tillbaka. Gå en tid när det är lugnt, ha en plan med fem övningar klar i förväg, ta lättare vikter än du tror att du behöver, och var klar efter 30 till 40 minuter. Resten lär du dig på vägen.
Här får du allt i rätt ordning: vad du ska ha med dig, vad du ska göra, hur tungt det ska vara, hur maskinerna fungerar och hur de närmaste veckorna ser ut.
Vad ska du ha med dig?
Inte mycket:
- Rena inneskor och kläder som du kan röra dig i.
- En vattenflaska och en liten handduk att lägga på bänkar och säten.
- Ett hänglås till skåpet, om ditt gym inte har kodlås.
- Mobilen med programmet, och hörlurar om musik gör dig tryggare.
Du behöver inga handskar, inget bälte, inga kosttillskott och inga nya träningskläder.
När ska du gå?
Välj en tid när det är lugnt på gymmet. Direkt efter jobbet är de flesta gym fulla, medan förmiddagar, sena kvällar och helger ofta är lugnare. Fråga i receptionen, eller titta i gymmets app om den visar hur många som är där just nu.
Ett lugnt gym ger dig utrymme att hitta maskinerna och prova dig fram utan att behöva vänta.
Många gym erbjuder också en introduktion eller en genomgång med en instruktör för nya medlemmar. Tacka ja. Det är det snabbaste sättet att lära känna stället.
Ditt första pass, steg för steg
1. Värm upp i fem minuter. Cykel, roddmaskin eller crosstrainer i lugnt tempo. Du ska bli varm, inte trött.
2. Gör fem övningar som täcker hela kroppen. Använd maskiner första gången. De styr rörelsen åt dig, så att du kan fokusera på vikten och på att känna musklerna arbeta. Gör 2 set med 10 till 12 repetitioner i varje övning, med 1 till 2 minuters vila mellan seten.
Benpress tränar framsidan av låren och rumpan. Ställ fötterna höftbrett mitt på plattan, och böj bara så långt ner som du kan utan att ländryggen lyfter från ryggstödet.
Latsdrag tränar ryggen. Dra stången ner mot bröstet, inte bakom nacken, och låt den gå lugnt upp igen.
Sittande rodd tränar också ryggen, men från en annan vinkel. Sitt rak i ryggen och dra handtaget in mot magen.
Axelpress i maskin tränar axlar och triceps. Ställ in sätet så att handtagen börjar i höjd med axlarna.
Den femte övningen är bröstpress i maskin, som de flesta gym har. Den tränar bröst, axlar och triceps och fungerar precis som axelpressen, fast framåt i stället för uppåt.
3. Avsluta med en planka om du har ork kvar: 2 gånger 20 till 30 sekunder. Annars går du hem.
Det är allt: 30 till 40 minuter. Fler övningar första gången gör dig bara ömmare och mer förvirrad.
Hur tung ska vikten vara?
Börja lättare än du tror. Första gången handlar om att lära sig rörelsen.
Så hittar du vikten: välj en vikt som känns lätt och gör 10 repetitioner. Kändes det som ingenting, höj ett snäpp till nästa set. Rätt vikt är en där du hade kunnat göra 3 eller 4 repetitioner till när du slutade. Du ska inte pressa dig till gränsen första dagen.
Skriv ner vikten för varje övning. Nästa gång börjar du där, och sedan höjer du den långsamt under de kommande veckorna. Det är så du blir starkare. Hur du vet när det är dags att höja kan du läsa i när ska du öka vikten.
Så använder du maskinerna
Alla maskiner fungerar efter samma tre principer:
- Ställ in sätet först. Leden som ska röra sig (knät i benpressen, axeln i axelpressen) ska ligga i linje med maskinens vridpunkt. Den är ofta markerad med en prick eller en pil.
- Vikten väljer du med en pinne i viktmagasinet. Tryck in den hela vägen.
- Det sitter en instruktion på maskinen, oftast en liten skylt med en bild av rörelsen och de muskler den tränar.
Är du osäker, fråga en instruktör. Det är det de är där för. Du kan också titta på video och instruktioner för alla övningar i övningsbiblioteket innan du går dit.
Tittar de andra på mig?
Knappt. De flesta är upptagna med sin egen träning och sitt nästa set, och de minns hur det var att vara ny.
Det finns några oskrivna regler som gör det enklare:
- Torka av maskinen eller bänken när du är klar. På de flesta svenska gym står det sprayflaskor och papper framme för det.
- Lägg tillbaka hantlar och viktskivor där du tog dem.
- Vill du använda en maskin som någon annan använder, fråga hur många set de har kvar, eller om ni kan köra varannan gång.
Dagarna efter: träningsvärk är normalt
Det är normalt att ha träningsvärk ett till två dygn efter första passet, särskilt i benen. Värken är som störst när du gör något som kroppen inte är van vid, och den går över av sig själv. Lätt rörelse, som en promenad, gör den mindre en stund.
Nästa gång får du mindre ont. Redan ett enda pass skyddar muskeln mot en del av värken nästa gång. Forskarna kallar det upprepningseffekten. Därför är det klokt att börja lätt: den första veckan eller två bygger du upp, så att träningsvärken inte sätter stopp för pass nummer två. Mer om träningsvärk, och varför den inte är ett tecken på att träningen fungerade, står i träningsvärk efter träning.
De närmaste veckorna
Det första passet är det svåraste. Det som sedan avgör om du fortsätter är rytmen.
I en kanadensisk studie följde forskare 111 nya gymmedlemmar i tolv veckor. De som fick träningen att bli en vana var de som tränade regelbundet, höll träningen enkel och tyckte om den. Regelbundenhet och enkelhet slår ambitioner. Gå på fasta dagar, och kör samma program tills det sitter.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna gör muskelstärkande aktiviteter minst två dagar i veckan, och att de tränar kroppens alla större muskelgrupper. Det är ett bra ställe att börja: två fasta dagar, till exempel måndag och torsdag, med ett pass för hela kroppen som det ovan. Hittar du en tredje dag efter en månad, ta den. Hur många dagar du på sikt får ut mest av kan du läsa i hur många dagar i veckan ska du träna.
Det viktigaste valet är att ha ett program, så att du inte behöver hitta på passet varje gång. Hur ett bra program är uppbyggt går vi igenom i så gör du ett träningsprogram. Är du helt ny är "Gym nybörjare" gjort för dig: två dagar i veckan och medvetet få set. Och vill du förstå varför nybörjarprogram ser ut som de gör, läs nybörjarprogram för styrketräning.
Och fria vikter, då?
Dit kommer du. Maskiner och fria vikter bygger muskler lika bra, så det finns ingen anledning att skynda bort från maskinerna. När du har tränat några veckor och känner dig hemma på stället kan du prova en hantel eller en skivstång i några av övningarna. Börja lätt igen, och lär dig tekniken innan du lägger på vikt. Vad som passar vem står i maskiner eller fria vikter.
Vad gör jag om det gör ont någonstans?
Träningsvärk i musklerna är normalt. Skarp smärta, smärta i en led eller smärta som inte går över efter ett par dagar är något annat. Avbryt övningen och låt en läkare eller fysioterapeut titta på det. Har du redan en sjukdom eller en skada, prata med din läkare innan du börjar.
Sammanfattning
- Gå en lugn tid, och tacka ja till en introduktion om gymmet erbjuder en.
- Första passet: fem minuters uppvärmning och fem maskiner med 2 set om 10 till 12 repetitioner.
- Ta en vikt där du hade klarat 3 eller 4 repetitioner till, och skriv ner den.
- Träningsvärk ett till två dygn efteråt är normalt och blir mindre nästa gång.
- Träna två fasta dagar i veckan efter ett färdigt program tills det sitter.
Läs också
- Nybörjarprogram för styrketräning
- Träningsvärk efter träning: är det ett tecken på framsteg?
- Maskiner eller fria vikter: vad är bäst för muskler och styrka?
- Så bygger du en träningsvana
- Nyårslöfte om träning: så kommer du i gång och håller i
Källor
- Kaushal och Rhodes 2015: hur nya gymmedlemmar får en träningsvana (Journal of Behavioral Medicine)
- Cheung, Hume och Maxwell 2003: träningsvärk, och varför nya övningar ska införas gradvis (Sports Medicine)
- McHugh 2003: upprepningseffekten, ett pass skyddar mot träningsvärk nästa gång (Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports)
- Folkhälsomyndigheten: Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande